Även om svensk agroforestry i mångt och mycket fortfarande är i sin linda, så finns det flera goda exempel runt om i landet att inspireras av. Nedan har vi intervjuat tre odlare med olika affärsmodeller och odlingssystem som är verksamma i olika skalor. Intervjuerna och mer information finner du i denna blädderbara pdf (2024). Fler porträtt av pionjärer inom svensk agroforestry presenteras i vår filmserie ”Svensk agroforestry – potential och erfarenheter”.
Although Swedish agroforestry is still very much in its infancy, there are several good examples around the country to be inspired by. For this chapter, we have interviewed three farmers with different business models and farming systems operating on different scales.
Stora Juleboda gård, Maglehem
Stora Juleboda gård ligger vid kusten mellan Åhus och Kivik och omfattar 100 hektar varav cirka 30 är fruktodling, 15 åkermark, 15 betesmark och 40 skog. Gården drivs av Anna och Marcus Callenbring med familj som flyttade hit 2014 och som har ägnat sig åt jordbruk och fåravel sedan 2005. Platsen omges av bok- och tallskogar, ljunghed, och en strand som är naturreservat.
Vid ankomsten var äppelodlingen så eftersatt att näst- an hela fick planteras om. I samma tag etablerade de också “permaodlingen”, ett instängslat samodlingssy- stem med allérader av olika sorters äppelträd, päron,
plommon, vinbär, havtorn, rosenkvitten, nässlor, humle, nypon och björnbär.
En av de stora fördelarna med att använda permakultur- och agroforestrymetoder är enligt Anna och
Marcus att de får en längre odlingssäsong och fler grödor att sälja än vad som hade varit möjligt i traditionella system: årets skörd inleds med ramslök tidigt på våren, vissa år redan i februari, och de sista äpplena skördas i slutet av november. Med hjälp av ett tiotal anställda produceras ett hundratal produkter över året, som säljs till restauranggrossister, lokala restauranger, ICA-butiker och privatkunder.
Hjälp av djuren
Grisar, får och höns hjälper till att bearbeta gårdens mark och odlingar. Grisarna går både i skogen och i odlingarna och flyttas med några månaders intervall. De som lever i permaodlingen är av rasen Berkshire, en ras från England som har enkla näringsbehov och bra motstånd mot kalla temperaturer. Om natten sover de nedbäddade i halm i en igloo och om dagarna arbetar de flitigt med att böka i odlingarna. Berkshire-
grisarna föredrar i första hand kvickrot och annat ogräs framför trädplantor, som därför inte skyddas. Tack vare grisarnas närvaro i odlingen håller sig sorken borta. På gården lever också en grupp får. Till skillnad från grisarna äter de betande fåren gärna knoppar och bark på äppelträden, och hålls av den anledningen på andra ställen än i fruktodlingarna.
Lähäckar, längre gräs och fågelholkar i odlingen skapar miljöer där skadeinsekters naturliga fiender, som nyckelpigor och fåglar, trivs. Med stor mångfald bildas samarbeten som skapar en naturlig jämvikt mellan nytto- och skadedjur, berättar Anna och Marcus. Här finns också ett antal bikupor för polliner-
ing av träd och buskar, och inte minst finns här hönsen.
Hönsen lever året runt i mindre grupper i mobila hönshus som flyttar till nytt bete var 14:e dag. Hönsen äter larver, maskar och ogräs där maskinerna inte kommer åt, rör om i det översta jordlagret, och sprider ut sitt naturliga gödsel. Hönshusen och några trädrader åt gången stängslas med elnät som skydd mot rovdjur.
Både djurens vatten och odlingarna tillförs mjölksyrabakterier för att förbättra djurens tarmflora och växt- och jordhälsan.
Äppelodlingen
I den ekologiska och KRAV-godkända äppelodlingen finns mer än tjugo olika sorters mat- och cideräpplen. Tillsammans med SLU har de även tagit fram egna äppelsorter [29]. Äppelodlingen har diversifieras med bland annat blåbär. Träd och buskar som är kvävefixerande har planterats för naturlig gödsling. I markskiktet växer svinmålla och nässlor bitvis meterhöga, i sällskap av mjölkört och andra blommor. Nässlorna och de andra ogräsen ger marken skugga och hjälper till att behålla fukten i jorden. Nässlorna plockas och säljs till grossister.
Ogräsbekämpning sker genom mekanisk bearbetning, maskinellt och manuellt. För en balanserad växtnäringsstatus, som bidrar till mekanismer i växtens motståndskraft mot svampsjukdomar och insektsangrepp, tas kontinuerligt såkallade växtsaftanlyser. Äppelodlingen har droppbevattning från egen damm. Utmaningar med platsen är mycket sandig mark och sena frostnätter på våren.
Forskning & framtid
Gården har deltagit i ett flertal forskningsprojekt som gett nya lärdomar och närt experimentlustan [29]. Så
småningom vill Marcus och Anna bygga upp ett kunskapscentrum på gården för biologisk mångfald och ekologisk odling.
Stora Juleboda Farm, Maglehem
Stora Juleboda Farm is located on the coast between Åhus and Kivik and covers 100 hectares, divided into
30 hectares orchard, 15 hectares cropland, 15 hectar-es pasture and 40 hectares forest. The farm is run by Anna and Marcus Callenbring and their family, who moved here in 2014 and have been farming and
raising sheep since 2005. The site is surrounded by beech and pine forests, heather, and the beach, which is a nature reserve.
When they first arrived, the apple orchard was so ne- glected that almost everything had to be replanted.
At the same time, they also established the ‘permacultivation’, a system of co-cultivation with alley cropping of different varieties of apple trees, pears, plums, currants, sea buckthorn, rose quince, nettles and hops, rose hips, blackberries.
One of the major benefits of using permaculture and agroforestry methods, according to Anna and Marcus, is that they get a longer growing season and a larger variety of crops to sell, than what would have been
possible in traditional systems: the harvest season starts with ramson in early spring, in some years as early as February, and the last apples are harvested by the end of November. With the help of a dozen employees, about a hundred products are produced throughout the year and sold to restaurant wholesalers, local restaurants, ICA stores and retail customers.
Help from the animals
Pigs, sheep and chickens help to work the farm’s land and crops. The pigs are kept both in the forest and in the crop fields and are moved every few months. The pigs that graze in the permacultivation are of the
breed Berkshire, a breed from England that has good resistance to cold temperatures and has simple nutritional needs. At night, they sleep inside an igloo on straw and during daytime they work diligently to re-
vitalise the crop by turning over the soil. The Berkshire pigs prefer to eat quickgrass and other weeds rather than tree plants. Thanks to their presence in the crop, voles stay away. The farm also hosts a group of sheep. Unlike the pigs, the grazing sheep like to eat the buds and bark of the apple trees and for this reason are kept away from the orchards.
Windbreaks, longer grass and birdhouses in the orch-ard create environments where the natural enemies of pests, such as ladybugs and birds, thrive. Anna and Marcus believe that a high level of diversity creates a natural balance between the beneficial insects and pests. There are also a number of beehives for pollination of trees and shrubs, and last but not least, there are the chickens.
The chickens are kept all year round in small groups in mobile chicken sheds that move to a new pasture every two weeks. The chickens eat caterpillars, worms and weeds closest to the trees and shrubs where machines cannot reach. They stir the soil and help spread their natural fertiliser. The chicken sheds and a few rows of trees at a time have electric fences to protect against predators.
Both the crops and the animals’ water are infused with lactic acid bacteria to improve plant and soil health, and gut flora of the animals.
The apple orchard
The organic and KRAV-approved apple cultivation has more than twenty different varieties of food and cider apples. Together with the Swedish University of Agricultural Sciences, they have also developed their own apple varieties [29]. The apple cultivation has been diversified with blueberries, and trees and shrubs that fix nitrogen have been planted for natural fertilisation.
In the ground layer, hogweed and nettles grow, in some cases several metres high, accompanied by milkweed and other flowers. Nettles and other weeds shade the ground and help to retain moisture in the soil. The nettles are picked and sold to wholesalers.
Weeds are controlled by machine and hand pulling. For a balanced plant nutritional status, which contribu- tes to mechanisms in the plant’s resistance to fungal disease and pest infestations, so-called plant sap analysis is done continuously. The apple orchard has drip irrigation from their own pond. Challenges of the site are the very sandy soil and late frost nights in spring.
Research & outlook for the future
The farm has participated in a number of research projects that have provided new lessons and fuelled the desire to experiment [29]. Eventually, Marcus and Anna want to build a knowledge centre at the farm for biodiversity and organic farming.
Lundens gård, Gärdhem
Lundens gård på omkring 270 hektar, drivs av familj-en Lunneryd. De producerar vete, dinkel och flera äldre kultursorter som emmer, enkorn, ölandsvete och dala lantvete, och en egen sort som kallas Lundenvete. Här odlas också havre, åkerböna, timotejfrövallar, klöverfrövallar, konservärtor och ibland lite korn och raps. Äpplen odlas i alléer.
Fler strängar på lyran med diversifierat system
Anders gick länge i funderingar kring hur träd kunde användas på fälten för att diversifiera produktionen och öka resiliensen i jordbruket – något han tror kommer bli allt viktigare för ekonomin i lantbruken, i ett föränderligt klimat. Att få in en annan biologi, med träd som fotosyntetiserar även efter att spannmålen har mognat av, och som kan fungera som habitat för fåglar och insekter, var också ett önskat steg bort från det Anders kallar ”gröna öknar”, stora arealer med en eller ett fåtal grödor, som är vanligt i dagens odlings-landskap. I kontakten med den brittiska agroforestrypionjären Stephen Briggs (länk) föll det på plats hur perenna växter kan odlas ihop med annuella. Äpplen kändes som det mest naturliga att börja med, berättar Anders, de passar bra för gårdens klimat, och det var också det Briggs hade i sitt system. Med Briggs system som inspiration och vägledning började planerandet av ett alléodlingssystem med 20 meter mellan trädraderna och med 4 meter breda “refuger” (2 meter på var sida om trädraderna), vilket gav 2 x 8 meter breda ytor för växtodlingen. Avståndet är avpassat efter gårdens såmaskin som är 8 meter bred.
Träden
2020 etablerades alléodlingssystemet med ett 40-tal sorters äpple på ett spannmålsfält som är cirka 14 hektar. Med jordborr togs hål om 60-70 cm upp där träden skulle stå. Hålen fylldes med matjord, kompost och pelleterad gödsel. Äppelsorterna är valda utifrån att de har varierande blomnings- och mognadstid, dels för att ta reda på vilka sorter som passar bäst på gården, dels för att öka chanserna att få skörd på några av dem under år med osäkrare väder. De flesta har tagit sig fint. Skadedjur som äppelbladvecklare och bladlöss behandlas med medel som är godkända för ekologisk odling. 2023 var fjärde hösten för äppelodlingen och än så länge hålls marken under träden fri från vegetation för att sorken inte ska trivas. När träden har blivit mer etablerade ska det sättas in annan växtlighet under, vad är ännu inte bestämt.
Hittills har träden vattnats varje år för att få en bra start. Våren 2023 var väldigt varm och torr och träden var stressade. De fick bladlöss och äppelbladvecklare så det kändes riktigt att ge vart och ett 75 liter vatten, beskriver Anders. När träden väl tagit sig får de klara sig själva i större utsträckning. En lärdom hittills har varit att de sorter som mognar senast är svåra att skörda då fältet blir alltför lerigt i november.
Växtodlingen
Förhoppningen är att träden ska ge en viss mykorrhiza som kommer att samspela med fältet. Eftersom träden nyligen planterats är det för tidigt att avgöra deras effekter, både positiva och negativa. Till exempel är det ännu oklart i vilken utsträckning trädens rötter kommer störa växtodlingen mellan raderna. På sikt kan rötterna behöva hållas efter med en djupkultivator eller liknande som går ner och skär av dem. Beroende på hur odlingen utvecklas kan det bli en del av den årliga skötseln.
Affärsmodell
Med äppelträd som tar upp mark som tidigare använ- des för växtodling och som ger nya förädlingsmöjlig- heter ser affärsmodellen annorlunda ut idag än vad den gjorde innan. Än så länge har det gett bäst utkomst att sälja de smakrika äpplena som de är, genom en Reko-ring, den egna gårdsbutiken och restauranger. Delar av skörden har också torkats för att användas i en egenproducerad granola och till äppelmos, båda till försäljning. I framtiden är tanken att producera cider av en del av äpplena.
Investeringar
Den största kostnaden kring etableringen var att sätta stängsel runt fältet. En investering de trots allt är nöjda med, här finns en hel del rådjur som måste hållas utanför planteringarna. Hare har tagit sig in men inte orsakat skador. Sork har däremot inte gått att stänga ute, och de kan orsaka stor skada på träden. Sork
gynnas av att marken inte bearbetas och Anders rekommenderar att inte odla vall under etableringsfasen. Även i betesmarker kan sorkar bli ett problem för träden, liksom om marken i trädraden täcks av växtmaterial (t.ex. halm eller ensilage) eller markväv.
Andra kostnader efter etablering har varit i samband med fräsning, harvning, ogräsbekämpning för hand, gödsling, beskärning, bekämpning av bladlöss och fjärilar, samt äppelplockningen, och en del diesel. En liten traktor, en fräs, en fläktspruta och en maskin som skalar, klyftar och skär äpplen har också införskaffats, för att kunna torka frukt eller göra mos.
Hanterbar arbetsinsats för att höja resiliensen
Än så länge hanterar de arbetsbördan med befintlig arbetskraft, och en del maskiner har de kunnat låna. Arbetet med äpplena ligger mestadels före och efter arbetstopparna i det övriga arbetet på gården. Beskärningen sker i februari till mars, och äppelskörden ligger efter att spannmålen skördats eftersom de medvetet har valt sena sorter.
Utöver motivationen att höja resiliensen på den egna gården finns också det större samhällsperspektivet. En nyfikenhet inför och ett driv att få bidra till att utforma framtidens matproduktionssystem, som kan möta
utmaningarna med klimatförändringar och förlusten av biologisk mångfald.
Lunden Farm, Gärdhem
Lunden’s farm of about 270 hectares is run by the Lunneryd family. They produce wheat, spelt and several landraces such as emmer, einkorn, Ölandsvete and Dala lantvete, as well as their own variety called Lundenvete. They also grow oats, field beans, timothy seed crops, clover seed crops, yellow peas and sometimes some barley and rapeseed. Apples are grown as an alley crop.
More strings on the lyre with a diversified system
Anders spent a long time thinking about how trees could be used in the field to diversify production and thus increase agricultural resilience – something he believes will become increasingly important for farm income in a changing climate. Introducing a different biology, with trees that photosynthesise even after the cereals have ripened and that can serve as habitats for birds and insects, was also a desired step away from what Anders calls “green deserts”, large areas with low crop diversity, which is common in today’s agricultural landscape. In contact with the British agroforestry pioneer Stephen Briggs (link), Anders realised how perennial plants can be grown together with annuals. “Apples seemed like the most obvious crop to start with,” says Anders. Apples are well suited to the farm’s climate, and that was also what Briggs had in his system. With Briggs’ system as inspiration and guidance, the planning of an alley cropping system began with 20 metres between the rows of trees, grown on 4 metre wide refuges (2 metres on each side of the trees rows), which gave 2 x 8 metre wide strips for their rotational crops. A distance that is adapted to the farm’s 8 metre wide seed drill.
The trees
In 2020, the alley cropping system was established with about 40 varieties of apple on a cereal field of about 14 hectares. With a soil drill, holes of 60-70 cm were made where the trees would be planted. The holes were filled with topsoil, compost and pelleted manure. The apple varieties were chosen to cover different flowering and ripening times. This was done partly to find out which varieties are best suited to the farm and also to increase the chances of harvest in years with more uncertain weather conditions.
Most varieties have done well. Pests such as colding moths and aphids are treated with products approved for organic farming. 2023 was the fourth autumn for the apple crop and so far the ground under the trees is kept clear of vegetation to prevent voles from thriving. When the trees have become more settled, other vegetation will be planted underneath, although it has not yet been decided what. So far, the trees have been watered every year to get a good start. “The spring of 2023 was very hot and dry and the trees were stressed. They got aphids and codling moths, so it felt right to give each one 75 litres of water”, says Anders. Once the trees are properly established, they can cope on their own to a greater extent. One lesson learned so far has been that the later varieties are difficult to harvest when the field becomes too muddy in November.
The crops in rotation
The hope is that the trees will provide some mycorrhiza that will interact with the field. As the trees were planted recently, it is too early to determine the effect of the trees, both positive and negative. For example, the extent to which the roots of the trees will interfere with the rotational crops between the rows, is still unclear. In the long term, the roots may need to be maintained with a deep chisel-plough or similar that goes down and cuts them off. Depending on how the crop develops, this may become part of the annual management.
Business model
With apple trees taking up land previously used for crop cultivation and providing new processing
opportunities, the business model is different today than it was before. So far, the best returns have come from selling the flavorful apples as they are, through a “Reko-ring”, their own farm shop and restaurants. Some of the harvest has also been processed on the farm, dried for use in their home-made granola or into applesauce, both for sale. Future plans include cider production from part of the apples.
Investments
The largest cost in establishing the orchard was fen- cing around the field. An investment they are still satisfied with, as there are a lot of deer that have to be excluded. Hares have gotten in but have never caused any damage. However, it has not been possible to exclude voles that can cause significant harm to trees. Voles benefit from when the ground is not tilled and Anders recommends not to grow ley during the establishment phase. Also in grasslands voles can be an issue for the trees, as well as if the ground in the tree row is covered by plant material (straw or silage) or fabric mulch. Other post-establishment costs have been associated with tilling, harrowing, hand weeding, fertilising, pruning, pest control, and apple picking, plus some diesel. A small tractor, a small shallow cultivator, a fan sprayer and a machine that peels, splits and cuts the apples before they are dehydrated or processed into applesauce, have also been purchased.
Manageable workload to increase resilience
So far, they manage the workload with existing labour, and have been able to borrow some machinery. The work with the apples is mostly before and after the peaks in the other work on the farm. The pruning is done in February to March, and the apples are harv- ested after the cereal harvest as they have deliberately chosen late varieties.
In addition to the motivation to increase resilience on their own farm, there is also the larger societal perspective. The development of the farm is driven by curiosity and a desire to test future food production systems in order to meet the challenges of climate change and biodiversity loss.
Skogsträdgårdens växter & Under eken
På en gårdsfastighet om cirka tre hektar strax utanför Höör drivs företagen “Skogsträdgårdens växter” av Hanna Jönsson och My Kjellberg, och “Under eken” av Hanna Jönsson. Skogsträdgårdens växter är en plantskoleverksamhet för perenna grönsaker, bär och träd. Företaget var en av de första med att dra upp plantor som ett sätt att driva på utvecklingen av skogsträdgårdsodling i Sverige. Under Eken är en ung
skogsträdgård, som drivs på en separat yta, med över 150 arter i örtskiktet. Produktionen består främst av perenna grönsaker, med testodling av egna sorter och bär. Försäljning sker till restauranger, Reko-ring och via egen gårdsbutik.
Parallellt med de kommersiella verksamheterna hyser platsen ett permakulturkollektiv under uppbyggnad, som på sikt är tänkt att utgöra gårdens stomme. På fastigheten finns 15 unga äkta kastanjeträd och 15 unga valnötsträd som kommer skötas och skördas av kollektivet, samt en mindre produktion av ettåriga grödor. Med tiden beräknas träden ge tillräcklig skörd för att ingå i den kommersiella verksamheten. Hanna och My tar också emot grupper för rundvisningar, studiebesök och föreläsningar. Holma och Färnebo folkhögskolor och Hvilan utbildning är återkommande besökare, tillsammans med andra organisationer och skogsträdgårdsentusiaster som vill se och lära av hur odlingssystemen är designade.
Bevattning
Innan bevattningssystemet var på plats konkurrerade de unga träden, buskarna och de perenna grösak- erna om vatten. Därför anlades en vattendamm om 150.000 liter på gårdens högsta punkt. Med en förbrukning på omkring 5.000 liter i veckan förser nu dammen gårdens behov med hjälp av självfall och droppbevattning, och dammen har ännu inte sinat. Skulle det ske, finns en grävd brunn som komplement. Hela bevattningssystemet kostade runt 60.000 kr.
Drivkraft, lönsamhet och efterfrågan
Drivkraften för Hanna och My är att utforska hur ett matproduktionssystem som producerar mer resurser än det förbrukar, kan gestaltas, de är också intresserade av vilka grödor och grönsaker som kan utvecklas och kombineras i en välfungerande polykultur. En stark motivation är att visa att det går att producera livsmedel både effektivt och hållbart – och så glädjen i att arbeta regenerativt; med att skapa rika och väl- mående ekosystem, fulla av liv. Enligt Hanna är de i en ständig utvecklings- och lärandeprocess med verksamheterna. Skogsträdgårdens växter är för nuvarande det mest lönsamma företaget på gården. Efterfrågan är större på plantor än på färska perenna grönsaker, kanske beroende på att privatpersoner tycks vara mer benägna att resa långväga för att köpa plantor än matvaror.
Plants of the Forest Garden & Under the Oak
On a farm property of about three hectares just outside Höör, the companies Skogsträdgårdens växter (“Plants of the Forest garden”), run by Hanna Jönsson and My Kjellberg, and Under eken (“Under the Oak”), run by Hanna Jönsson, are located. Skogsträdgårdens växter is a nursery for perennial vegetables, berries and trees. The company was one of the first to raise seedlings as a way to drive the development of forest gardening in Sweden. Under Eken is a young forest garden, run on a separate area, with over 150 species in the herb layer. Production consists mainly of peren- nial vegetables, and they have trials with their own varieties and berries. Sales are made to restaurants, Reko-ring and their own farm shop.
In parallel with the commercial activities, the site is home to a permaculture collective under development, which in the long term is intended to form the backbone of the farm. The property has 15 young chestnut trees and 15 young walnut trees that will be grown and harvested by the collective, as well as a small production of annual crops. In time, the trees are expected to yield enough to become part of the commercial operation. Hanna and My also welcome groups for guided tours, study visits and lectures. Holma folkhögskola, Färnebo folkhögskola and Hvilan utbildning are regular visitors, along with other organisations and forest gardening enthusiasts who want to see and learn how the systems are designed.
Irrigation
Before the irrigation system was in place, the young trees, shrubs and perennial vegetables were compe-ting for water. Therefore, a 150,000-litre water dam was built at the highest point of the farm. With a water use of about 5,000 litres per week, the dam now supplies the farm’s needs through gravity-fed system and drip irrigation, and has not yet run dry. Should that happen, there is a dug well to supplement it. In total, the irrigation system cost around SEK 60,000.
Motivation, profitability and demand
Hanna’s and My’s motivation is to explore the design of a food production system that produces more resources than it consumes. They are also interested in which crops and vegetables can be developed and combined in a well-functioning polyculture. A strong motivation is to show that it is possible to produce food both efficiently and sustainably – along with the joy of working regeneratively; creating rich and healthy ecosystems, full of life. According to Hanna, they are in a constant process of developing and learning about their operations. Skogsträdgårdens växter is currently the most profitable business on the farm. The demand for seedlings is higher than for fresh perennial vegetables, perhaps because individuals seem more likely to travel long distances to buy seedlings than produce.
Agroforestry Sweden 