1. Skogsträdgårdsodling

Det odlingssystem som mest efterliknar naturliga ekosystem sett till mångfald, struktur och funktion av olika träd, buskar och perenn örtflora är skogsträdgården. Precis som i ett naturligt ekosystem eftersträvas här ett balanserat system som är självförsörjande på näringsämnen och med hög mångfald av växter, insekter och mikroliv. En skogsträdgård är således ett designat matproduktionssystem med samplantering av höga och låga träd med buskar, klätterväxter, örter, marktäckare och rotväxter, för att efterlikna ett skogsbryn. Genom att använda alla dessa nivåer kan solens energi nyttjas maximalt och ett högproducerande system skapas. En av de viktigaste uppgifterna i etableringen av en skogsträdgård är att ge den förutsättningar att skapa och upprätthålla sin egen bördighet. (Bildtexter kommer såsmåningom).

En skogsträdgård bygger på samarbete med den ekologiska successionen, de mekanismer som skapar produktion i naturliga, fleråriga ekosystem.

För att jobba med och skynda på successionen drar skogsträdgårdsodlaren fördel av växter som hjälper till att förskjuta den ekologiska balansen mot lövskogskaraktär, som tistlar, asp, sälg och björk. Frukt, bär, fleråriga grönsaker och nötträd samplanteras med amträd, gröngödslings- och dragväxter. Genom att täcka med organiskt material, som löv, flis och små kvistar, blir jorden mer lövskogslik allteftersom rätt sorts mikroorganismer i jorden gynnas.

För en god tillväxttakt är det avgörande att växternas behov av kväve tillgodoses. Här spelar kvävefixerande växter en viktig roll. Dessa lever i symbios med bakterier, som i sin tur binder kväve från atmosfären, som tillgängliggörs för samarbetsväxten. Med hjälp av svampmycel, som kopplar ihop olika växters rotsystem, kan det fixerade kvävet också komma icke-kvävefixerande växter tillgodo.

Bilder ovan: Brännässlan är en fantastisk kväve- och kiselrik nyttoväxt och viktig ”barnkammare” åt fjärilslarver (1). Kvävefixerande växter tillför nytt kväve från atmosfären till kretsloppet som sker i jorden. Att plantera uppländsk vallört (2) kan vara ett sätt att ackumulera kalium i de övre jordlagren och därmed förbättra förutsättningarna för kvävefixeringen från klibbalen (3). Mer om kvävefixerare här och här, på Skogsträdgådsbloggen.
Exempel på kvävefixerare; havtorn (4) sibirisk ärtbuske (5) kortstörne (6) robinia (7) blåsärt (8) harris (9) koreansk silverbuske (10) ärttörne (11) buffelbuske (12) kärringtand (13) blålupin (14) röllika (15) knölvial (16) blålusern (17) ärtvicker (18) getruta (19) klöver (20)

Mykorrhiza kallas komplexet mellan en svamps mycel (svamptrådar) och en växts rötter när dessa lever i symbios med varandra. Genom att fina underjordiska svamptrådar tränger in i rötterna, hjälper svampen växten att ta upp vatten och närsalter, samtidigt som den får organiska föreningar från växten. Svampen kan också ge växten antibiotika som försvar mot parasitiska angripare. Utbytet och samarbetet under jord är helt avgörande för att skogsträdgården ska kunna skapa och upprätthålla sin egen bördighet.

Då successionen avstannas innan växtligheten kommit i ett klimaxstadium, har skogsträdgården en uppbyggnad av ett skogsbryn eller en lund snarare än en skog. Träd och buskar beskärs för att ge rik skörd och öka ljusinsläppet till markskiktet. Ett sådant skogsbryn i söderläge fungerar som ”solfångare” som maximerar solinstrålningen och skapar gynnsamt mikroklimat för känsligare växter. Buskar och träd skapar lä men också viktiga livsutrymmen åt en mängd nyttodjur, som kan hålla nere skadegörare. Bildtexter kommer snart.

Dammar och våtmarker utgör också viktiga komponenter i en skogsträdgård. De har både en mycket gynnsam effekt på faunan och bidrar, genom att solens strålar reflekteras mot växterna, till ett gynnsamt mikroklimat. De kan också hysa ätliga vatten- och våtmarksväxter. Solbelysta murar, klippor och väggar nyttjas för att öka känsligare växters förutsättningar att övervintra.

Den mångfald, struktur och funktion som en skogsträdgård representerar kan med fördel efterliknas i de andra agroforestrysystemen. Bildtexter kommer snart.