Agroforestry – en gammal jordbruksmetod som återintroduceras

Agrokultur och skogsbruk

Agroforestry är ett nytt samlingsnamn för många av de matproduktionssystem som funnits i årtusenden, där den gemensamma nämnaren var/ är vedartade växter (träd och/ eller buskar) som samodlas med andra grödor eller samlever med betesdjur. En sammansmältning av agrokultur och skogsbruk, som ger högre produktion och lönsamhet, samtidigt som det binder växthusgaser ur atmosfären, bygger matjord, ökar biodiversiteten, motverkar erosion och även bidrar med andra ekosystemtjänster.

Historiskt

Redan vandrande folk samlade och planterade kärnor och frön utefter sina färdvägar för att senare kunna plocka när de kom tillbaka till samma ställe. Så spreds till exempel hasseln från Turkiet upp genom Europa. När människan blev bofast fortsatte hon att skapa zoner av ätbara, perenna växter kring bosättningar och att dra nytta av fördelarna med att samodla dem med olika grödor. Inte heller i Sverige är agroforestry som företeelse något nytt. Historiskt har vi en lång tradition av att inkludera betesdjur i

hagar och skog; renhållningen i Sapmi, fäboddrift samt skogs- och ängsmarksbete. Olika typer av fruktodlingar, köksträdgårdar och landskapsstrukturer som lähäckar och separata träd lär också ha bidragit till ett ”agroforestrylandskap”. Delar av dessa system finns kvar än idag.

The Lost forest Gardens of Europe

Idag: Agroforestry och trädjordbruk

Om man använder begreppet agroforestry så som det används i EU och den engelsktalande världen så kan alltså våra naturbetesmarker, skogsbete, alla arealer som avsiktligt har bevarat träd och buskar i gärdsgårdar, vallar och häckar i odlingslandskapet, trädbeklädda kantzoner längs åar, vattendrag och diken, samt mycket annat, på enorma aealer, räknas med. Om man däremot ser till jordbruksverkets begrepp ‘trädjordbruk” som definition för träd på åkermark, som från och med 2024 ger rätt till gårdsstöd, så finns det hittills väldigt få svenska exempel.

Tidigare hade vi ett regelverk som avskräckte användandet av träd genom lägre stödbetalningar, vilket innebar att vad som har kunnat räknas som trädjordbruk har inte kvalificerades av regeltekniska skäl.

Framtiden

Ganska många befintliga odlingar skulle kunna modifieras för att bli stödberättigade och mycket som anläggs i framtiden kommer sannolikt utformas utifrån de nya gårdsstöden.

Detta är ett stort framsteg men investeringskostnaden är fortfarande betydande för lantbrukaren och de första åren kommer nog framväxten vara ganska begränsad. Några nya planteringar tillkommer, befintliga planteringar anpassas till regelverket, block-kartor ritas om.

För att trädjordbruk ska bli riktigt stort krävs, investeringsstöd, som inte är lån.

I Sverige finns alltså ett brett spektra av lämpliga komponenter (sorter av träd och buskar, grödor och djur) som på olika nivå av produktion, från småskalig självhushållning till produktion i större skala, redan utgör eller kan kombineras och omvandlas till agroforestry. Systemen delas in i olika kategorier, utifrån vilka komponenter som ingår, se nedan.