Jordbruksverkets stöd för ”Trädjordbruk”

Från och med 2024 är det möjligt att få gårdsstöd vid trädplantering på åkermark med jordbruksverkets benämning ”Trädjordbruk”

”Trädjordbruk innebär samodling av träd med ett- eller fleråriga grödor. Träden kan vara placerade i rader, grupper eller enskilt. Träden ska vara planterade och producera livsmedel, foder eller andra ekosystemtjänster. Ytorna där träden står ska skötas så att de inte växer igen. Ytorna som inte upptas av träd ska vara möjliga att jordbearbeta med gängse jordbruksmetoder och jordbruksmaskiner. Det ska vara möjligt att skörda den ett- eller fleråriga grödan mellan träden. Ytorna som ska gå att jordbearbeta ska täcka minst 50 procent av blocket.”

I samband med den nya definitionen har Jordbruksverket också pubblicerat skriften Trädjordbruk i Sverige, som inleds med en översikt av trädjordbruk i Sverige och Europa, med historiska och aktuella system samt med en genomgång av forskning inom trädjordbruk utifrån rapporter och vetenskapliga publikationer. Skriftens andra del innehåller en praktisk handbok om planering, etablering, skötsel och ekonomi. Här beskrivs hur en kartläggning över förutsättningar att etablera trädjordbruk kan göras, principer för design, faktorer som påverkar anläggningen samt praktiska råd i processen. Ekonomidelen innehåller exempel på produktionsmodeller med kalkylexempel, som är möjliga att anlägga i Sverige.

Syftet med skriften är att inspirera, rådge och informera kring möjliga tillämpningar av skogsjordbruk idag i Sverige. Materialet riktar sig till rådgivare inom ekologisk odling, lantbrukare och markägare som är intresserade av att förändra sin livsmedelsproduktion och bidra med fler ekosystemtjänster. Buskar ingår inte i Jordbruksverkets definition 2024.

Instruktion för bedömning av stödberättigad jordbruksmark

Illutrationen nedan från vänster: träd och planterade i olika mönster i enlighet med stödet för trädjordbruk. 1. Solitära träd. 2. Häckar, en eller flera rader breda, är endast tillåtna om det finns en minst sex meter bred odlingsbar yta i utkanten av blocket (samodling). 3. Alléer med träd. 4. Spridda grupper med träd. 5. Planteringar med jämna förband över större yta.

Tolkningsfrågor kring stöd för trädjordbruk

Den 6 mars 2024 höll Jordbruksverket ett webbinarium där de presenterade skriften ovan och svarade på frågor kring den nya definitionen ”Trädjordbruk”. Här följer några av frågorna och svaren som erhölls.

1. TOLKNING AV BEGREPPET ”SAMODLING”

Vädigt få odlare kommer att kasta sig rakt in i mångradiga alléodlings system. Mer sannolikt är att man vill testa sig fram, kanske med en trädrad längs en sida av sitt spannmålsfält. Det står att man inte får ha hela sin trädbeklädda areal (under 50%) på ena halvan av fältet. Frågor om smalare trädremsor längs med kanterna på fältet kom upp:

a) ”Jag har en gräsremsa längs med en å som tidigare var fångzon. Jag har behållit gräset istället för att odla upp den. Räknas det som trädjordbruk om jag planterar en rad med ekar sju meter från kanten på ån? Får jag behålla arealstöd och räkna in gräsremsan i blocket med spannmål?

Svar: Nej det är inte samodling. Om det går att bruka ytan mellan träden och åkerkanten med gängse jordbruksmetoder och de facto är fråga om samodling så räknas det som trädjordbruk och marken är då stödberättigande. För att marken ska räknas som jordbruksmark är det viktigt att den huvudsakliga verksamheten för marken fortfarande är jordbruk. Parkliknande miljöer och trädgårdar räknas inte som jordbruksmark. I fall som detta är det extra viktigt att kunna visa att den huvudsakliga verksamheten, även för remsan av åkermark mellan ekarna och ån, är jordbruk.

b) ”Jag vill plantera en rad med valnöt, en rad med hassel och ett vindskydd längs med gränsen till grannen. Det blir nästan 20 meter brett (15% av totala arealen på blocket). Får jag göra det och behålla stöden för all den marken?

Svar: Det behöver vara möjligt att bruka marken mellan trädraderna med gängse jordbruksmetoder för att det ska räknas som samodling och trädjordbruk. Buskar är inte godkända. Både hassel och valnöt är godkända grödor (grödkod 73 Nötodling) och om nötodlingen totalt blir minst 0,1 ha går det att lägga som ett eget skifte som inte räknas som trädjordbruk. Vindskyddet kommer inte att räknas med i blocket utan sannolikt utgöra ny blockgräns.

2. TOLKNING AV BEGREPPET ”IGENVÄXNING”

En del odlare kommer att vilja ha sina trädrader fulla med amträd/buskar, att jämföra med fånggrödor i annuella system. (Exempel som nämndes under remiss-rundorna var svart valnöt för timmer som kräver amträd för att växa sig raka.) Oro om hur igenväxningskriteriet kommer att tolkas i kontroll-instruktionerna har lyfts. Frågor från odlare:

a) ”Är amträd tillåtna?”

Svar: Ja, om planterade. Endast planterade träd är godkända, även vad gäller amträd.Buskar ingår inte i definitionen av trädjordbruk och om man har det kommer den ytan inte vara stödberättigande som trädjordbruk.

b) ”Tolkas det som igenväxning om annan vedartad vegetation dyker upp bland amträden? Jag planterar alar som amträd men hagtorn kommer att spridas dit av fåglar, måste jag då varje år gallra bort hagtornen?”

Svar: Ja, vedartad vegetation som inte är planterad behöver tas bort. Marken ska fortfarande vara godkänd åkermark och då är inte igenväxning tillåtet.

c) ”Om man planterar perenna grönsaker i sin trädrad, tex Lungrot som gärna frösår sig, räknas den som planterad?”

Svar: Lungrot är inte vedartad vegetation och räknas som igenväxning om den förekommer under träden.


TRÄD & BUSKAR

a) ”Hur definieras skillnaden mellan träd och buskar? Det är ju en gradient. finns även klättrande växter som humle. Verkar inte vara så bra för de som vill diversifiera. Hoppas det är acceptabelt att ha nyttobuskar och klättrande växter mellan träd?”

Svar: Det finns flera sätt att definiera buskar och träd, men det finns också gråzoner t.ex. kan en del buskar utvecklas eller skötas så de får trädform. En del definitioner anger att buskar inte är över en viss höjd (t.ex. 4, 5, 10 meter) men det kan variera beroende på växtplats och skötsel. Fläder, havtorn, hagtorn är sådana exempel. Hassel räknas som buske men kan också odlas som trädform. Definitionen för trädjordbruk gäller endast för träd. Nyttobuskar och klättrande växter är inte godkända för trädjordbruk med jordbrukarstöd. Buskar kan funka i ett system givet att området/ytan där buskarna odlas är minst 0,1 hektar per yta. De kan då bilda egna stödberättigade block. Du kan odla träd och buskar längs med kanter på åkrar och fortfarande ha de godkända för stöd och miljöersättningar så länge de är tillräckligt stora för att bilda egna block (minst 0,1 ha).

b) Finns det träd som anses inte producera ekosystemtjänster?

Svar efter webbinariet: Enligt definitionen av trädjordbruk i den strategiska planen ska träden ska producera livsmedel, foder, timmer, biomassa eller andra ekosystemtjänster. Det är alltså inte specifika arter av träd som pekas ut, men det ska finnas ett syfte med att träden planteras ut.

LÄHÄCKAR OCH TRÄDRADER

a) ”Lähäckarna som vi såg exempel av på västsidan av Jesper Sandströms åkrar, skulle den ytan dras av från blocket för gårdsstödet om åkern var klassad som vall + trädjordbruk?”

Svar: Ja, den ytan skulle ritas bort oavsett om ytan i övrigt är klassad som trädjordbruk eller inte.

b) ”Hur hanterar man SAM-ansökan när det är träd kontra annan gröda? Räcker det med att ha skiften enligt total arealen på blocket. Eller måste man rita in varje träd-rad samt rad med annan gröda?”

Svar: Definitionen av trädjordbruk innebär att även träden räknas som stödberättigande. Man lägger in en blockändring i SAM-internet och anger att det är trädjordbruk på blocket. Sen lägger man in ett skifte med grödan som finns mellan träden. Det kommer ge ersättningen som motsvarar ersättningen för grödan mellan träden på hela skiftet.

c) ”Gängse jordbruksmetoder, har ni någon minimumavstånd på korridor mot blockkant som vi kan utgå ifrån vid kontroll?”

Svar: En tumregel i kontrollsammanhang sedan länge är ca 6 meter, men det kan ju bedömas från fall till fall och skulle kunna vara smalare än så om man kan visa att marken ändå brukas.

d) ”Varför kan man inte ha träd på en skyddszon?”

Svar: För miljöersättningen ska zonen vara bevuxen med vallgräs eller vallgräs i blandning med vallbaljväxter. Vi ville inte förändra miljöersättningen för skyddszoner och därför kan träden inte stå på skyddszonen om man vill få den ersättningen.

e) ”Minsta arealen för att kunna söka- Är det på hela gården? Inte bara åkermarken? Om jag har 3 ha åker och 15 ha skog. Kan jag söka gårdstöd då?”

Svar: Det är minst 4 ha jordbruksmark. Skog räknas inte. Ett skifte måste också vara minst 0,1 ha.

EGET VÄXTMATERIAL

Vidare fick vi svar under webbinariet på att utsädet inte måste vara inköpt, utan att det är tillåtet att driva upp själv eller flytta småplantor från skogen.