Agroforestry – en gammal jordbruksmetod som återintroduceras

Agrokultur och skogsbruk

Agroforestry är ett nytt samlingsnamn för många av de matproduktionssystem som funnits i årtusenden, där den gemensamma nämnaren var/ är vedartade växter (träd och/ eller buskar) som samodlas med andra grödor eller samlever med betesdjur. En sammansmältning av agrokultur och skogsbruk, som ger högre produktion och lönsamhet, samtidigt som det binder växthusgaser ur atmosfären, bygger matjord, ökar biodiversiteten, motverkar erosion och även bidrar med andra ekosystemtjänster.

Redan vandrande folk samlade och planterade kärnor och frön utefter sina färdvägar för att senare kunna plocka när de kom tillbaka till samma ställe. Så spreds till exempel hasseln från Turkiet upp genom Europa. När människan blev bofast fortsatte hon att skapa zoner av ätbara, perenna växter kring bosättningar och att dra nytta av fördelarna med att samodla dem med olika grödor.

Inte heller i Sverige är agroforestry som företeelse något nytt. Historiskt har vi en lång tradition av att inkludera betesdjur i hagar och skog; renhållningen i Sapmi, fäboddrift samt skogs- och ängsmarksbete. Olika typer av fruktodlingar, köksträdgårdar och landskapsstrukturer som lähäckar och separata träd lär också ha bidragit till ett ”agroforestrylandskap”. Delar av dessa system finns kvar än idag.

The Lost forest Gardens of Europe

Idag

Det som begreppet agroforestry tillför är främst att vi på nytt ser de många fördelarna med samodling och perenna växter. På senare tid har andra typer av agroforestry fått ett kraftigt ökat intresse, framförallt skogsträdgårdar och trädjordbruk.

I Sverige finns alltså ett brett spektra av lämpliga komponenter (sorter av träd och buskar, grödor och djur) som på olika nivå av produktion, från småskalig självhushållning till produktion i större skala, redan utgör eller kan kombineras och omvandlas till agroforestry. Systemen delas in i olika kategorier, utifrån vilka komponenter som ingår.