1. Jordbruksverket

Inledande berättade Emma Svensson, Linnéa Asplund och Olof Johansson på Jordbruksverket om hur Jordbruksverket ser på agroforestry och hur de jobbar med detta. Vid tidpunkten för konferensen var de påväg att färdigställa ett arbete de gjort tillsammans med forskare på SLU på uppdrag av regeringen där de räknat på potentialen till kolinlagring vid olika odlingsåtgärder, där flera agroforestrysystem på åkermark och betesmark var med. System med snabbväxande lövträd var de som tog upp med koldioxid från atmosfären. Fullständig rapport finns här: Rapport 2022 14 Underlag för strategisk planering för ökad kolsänka (skogsstyrelsen.se)
Ett annat uppdrag Jordbruksverket haft var att ta fram en definition av agroforestry på svensk åkermark eftersom agroforestry fått en tydligare plats i EUs gemensamma jordbrukspolitik (CAP). Definitionen gäller enbart på åkermark och kommer att uppdateras årligen. Här finns infor-mation om den förta definitionen: rapport-om-den-strategiska-gjp-planen-2021.pdf (regeringen.se)

2. Gerry Lawson / EURAF

Nästa talare var Gerry Lawson, aktiv inom agroforestryrelaterade frågor i den Europeiska agroforestryföreningen EURAF. Gerry gav oss en inblick i hur nya CAP ger bättre möjligheter för att inkludera agroforestrysystem, både genom pelare I och pelare II stöd. Pelare I stöd kan fås för jordbruksbaserade agroforestrysystem (till exempel alléer på åkermark, trädbeklädda betesmarker, lähäckar och kantzoner), medan pelare II stöd kan fås för dessa samt agroforestry på skogsmark (så som skogsbete eller skogsodling). Inom pelare I handlar stöden om s.k. GAEC åtgärder (God jordbrukshävd och goda miljöförhållanden) och Gerry menar att agroforestry passar in i alla dessa. Väldigt få har dock ansökt om stöd för agroforestry, och en brist i kunskapen om att dessa stöd finns att söka tros vara en stor bidragande orsak. Den nya definitionen av agroforestry som nu är obligatorisk hos alla medlemsländer skulle kunna hjälpa till att få upp intresset.

3. Stephen Briggs / Abacus Agriculture

Efter fikapausen var det Stephen Briggs tur att prata. Stephen är lantbrukare och rådgivare inom agroforestry (Abacus Agriculture) i Storbritannien. Stephen berättade att trots att det forskats betydligt mer på agroforestry i Storbritannien än i Sverige, och man har kunnat fastställa många tjänster från träden så är tröskeln fortfarande hög. Detta beror till stor del på hur svårt det kan vara att passa in agroforestrysystem i dagens policyssyst-em, landägande och marknadsförhållande, då alla dessa ofta är kortsiktiga när det gäller jordbruksmark och jordbruksprodukter, medan tidsramen för agroforestry är helt annan. Att det kräver andra kunskaper och en relativt stor förändring ens företag är andra aspekter. Stephen berättade om hur det jobbar med att stötta lantbrukare ekonomiskt både innan och efter EU-utträdet, där myndigheten för miljö, mat och landsbyggdsföretagande samarbetar med lantbrukare, forskare och rådgivare om hur agroforestry kan skalas upp i landet. Mer information om deras arbete finns här: Environmental Land Management: tests and trials – GOV.UK (www.gov.uk). Avslutningsvis gav Stephen några tips till oss svenskar: vi måste få till långsiktiga stöd och riktlinjer för agroforestry, ett tätare samarbete i policyarbetet mellan jordbruk och skogsbruk, enklare att få kapital till investeringar (både statliga och privata), vi behöver samla in ekonomisk data för att förstå systemen bättre, ersättning för kolinbindning kan vara en viktig del för att ge ekonomisk ersättning för tjänster från agroforestry. Olika typer av utbildning och kompetensutveckling är viktig, och demonstrationsplatser spelar en viktig roll i detta. Vi behöver samskapa kunskapen om agroforestry, och det kan ta tid men är viktigt.

4. Andreas Johnsson / Holma Folkhögskola

Nästa talare var Andreas Johnsson, rektor på Holma Folkhögskola som odlar och bedriver rådgivning i Rotad i Vånga. Andreas pratade om agroforestry ur ett permakulturperspektiv, och hur vi genom att odla i komplexa samodlingssystem kan få ut mer mat per ytenhet och genom perenna växter och samodling med biomassaväxter kan få ett mer cirkulärt odlingssystem. Han lyfte också fram vikten av att fler odlar tillsammans och därmed lär sig att samarbeta och hur man producerar mat. I det småskaliga är det lättare att sluta krets-loppet än i det storskaliga.

5. Philipp Weiss / Puttmyra skogsträdgård

Sista talaren innan lunch var Philipp Weiss som har lång erfarenhet av att odla en mångfald av ätbara perenner, både vedartade och icke vedartade i Puttmyra Skogsträdgård. Philipp berättade om olika skogsträdgårdar i offentliga miljöer så som skolor, förskolor och parker. Skogsträdgårdar i offentliga miljöer är ett sätt att få in ett ätligt landskap även i staden eller tätorten, och kan vara ett sätt att öka förståelsen för matproduktion och intresset att odla för människor i alla åldrar. Några exempel från både egna och andras projekt som Philipp tog upp:

Skolträdgården i Gyttorp – Naturskyddsföreningen i Nora (naturskyddsforeningen.se)
Odla staden – Naturhistoriska riksmuseet – Riksförbundet Svensk Trädgård (svensktradgard.se)
Kunskapsparken (lund.se)
Malmaberg matskog – Västerås (vasteras.se)
En intervju med Philipp om sitt arbete med ätbara parker finns här: Philipp Weiss designar ätbara parker: ”Skapar ekologisk läskunnighet” (tidningensyre.se)
En intervju med Philipp om sitt arbete med ätbara parker finns här: Philipp Weiss designar ätbara parker: ”Skapar ekologisk läskunnighet” (tidningensyre.se)

6. World café

Efter lunch hölls ett World café där alla deltagare fick samtala kring tre frågeställningar; Vilka är de två/tre viktigaste nyckelutmaningarna för agro-forestry i Sverige? Vilka nyckelåtgärder behövs i Sverige för stärkandet av agroforestry? Hur kan du och ditt sammanhang bidra till stärkandet av agroforestry?

7. Hanna Jönsson / Skogsträdgårdens Växter

Efter livliga samtal och många nya möten så var det dags för de sista föredragen för dagen. Hanna Jönsson berättade om sina erfarenheter av att odla ätbara perenner för försäljning i sitt företag Under Eken. På ca 700 m² odlar Hanna över 150 ätliga perenner; frukter, bär, grönsaker, kryddor, snittblommor och fröer. Produkterna säljs framförallt från gården, i en liten gårdsbutik och till restauranger. Hanna berättar att av de ätbara produkter hon säljer är blad, som lungrotsblad och löparfetblad de hon tjänar mest pengar på, dels för att hon har mycket av dem men också för att de ger en stor skörd och inte kräver så mycket arbetstid jämfört med bären hon odlar. När man odlar perenner så kan man utnyttja successionen för att öka inkomsterna genom att placera rätt växt på rätt plats, så att de är i sin optimala miljö, och att planera för att olika växter är produktiva olika delar av året eller över längre tidsperspektiv. Är man intresserad av att odla ätbara perenner har skosgträdgårdsentusiasterna i Stjärnsund skrivit flera böcker om dessa.

8. Kristoffer Rønn-Anderssen /
Regen farmer

Nästa talare var Kristoffer Rønn-Anderssen från det danska konsult företaget Regen Farmer som berättade om hur Regen Farmer jobbar med att hjälpa folk att designa agroforestrysystem utifrån sin miljö, typ av lantbruksföretag och intressen. De hjälper också till att ta fram företagsmodeller anpassade till den lokala marknaden. Vilket agroforestrysystem som passar bäst på en specifik gård beror på klimat, hur landskapet är format, hur vattenförhållandena ser ut, vad man har för jordart och omgivande vegetation. Artval görs utifrån platsens förutsättningar, kunskap om hur arterna kompletterar varandra och den övriga produktionen samt vilka produkter lantbrukaren vill få ut ur systemet. En uppskattning över hur de olika träden och buskarna utvecklas över tid, inom ett år och mellan år, görs också. Under planeringen av agroforestrysystemets design tas också infrastrukturen runt fältet i beaktning, så som vägar, existerande staket och andra permanenta strukturer, samt maskinerna som kommer att användas på fältet. En annan viktig del i designen av ett agroforestry-system är hur man genom valet av arter som man odlar kan sprida ut arbetstopparna för hela sin produktion. Kristoffer avslutar med att säga att det finns flera källor till finansiering som kan kombine-ras, så som statliga stöd, lån, ”crowdfunding” eko-turism, avtal med restauranger och butiker, CSA-verksamhet eller lokal försäljning via gårdsbutik eller Reko-ring.

9. Anna Berglund / Eldrimner

Den första dagen avslutades med att Anna Berglund från Eldrimner berättade om vad mathantverk är och hur man kan bli mathantverkare genom Eldrimners utbildningar. Mathantverk är unika produkter som genom högkvalitativ råvara och småskalig varsam förädling blir smakrika, högkvalitativa produkter med identitet. Anna lyfter fram att mathantverk både kan vara att hålla liv i gamla traditionella sätt att förädla produkter, men också att vidareutveckla metoder och skapa nya innovativa produkter. Alla dessa metoder skulle kunna vara intressanta ur ett agroforestryperspektiv då agroforestry kan ge väldigt många olika produkter utifrån lantbrukarens/odlarens intresse. Branschutbildningar från Eldrimner som skulle kunna vara av intresse är bär-, frukt-, och grönsaksförädling, gårdsmejeri, bageri och charkuteri. Kortare kurser, några dagar, finns på nybörjarnivå (framförallt praktiskt prova-på) och grundnivå (teori) samt fördjupning i både teori och praktik. Man kan också gå utbildning i hur man startar ett mathant-verksföretag. De har också en längre yrkesutbild-ning på ett år. Vill man hålla sig uppdaterad om mathantverk och Eldrimners andra aktiviteter kan man prenumerera på deras tidning som kommer ut en gång om året.

10. Middag

Efter en informationsspäckad dag hade vi en gemensam middag på campus med agroforestryinspirerad meny, med sallad från Hannas perennodlingar, blåbärstry från SLUs agroforestryförsök, och vin på björksav.

11. Anders & Sven Lunnryd

Förmiddagen dag två var mer praktiskt inriktad. Det började med att Anders och Sven Lunneryd, far och son, berättade om hur de, efter att inspirerats av Stephen Briggs etablerat ett alléodlingssystem på en av gårdens åkrar. De är verksamma på Lundens Gård utanför Trollhättan där de bedriver ekologisk växtodling med resten av familjen. På ett 14 hektar stort fält odlar de ca 40 sorters äpplen, huvudsakligen åtta relativt vanliga sorter, så som Aroma, Discovery och Rubinola, varav resten är lite mindre vanliga arter. Tanken är att testa vad för sorter som passar i ett svenskt agroforestrysystem, men också ha några mer säkra sorter. Med hjälp av familj och vänner planterade de träden våren 2020 och håller på att lära sig hur de ska sköta äppelträden och utvärdera vilka sorter som lämpar sig bäst för samodling med ettåriga jordbruksgrödor. En film från systemet kan man se här: Agroforestry Lundens Gård 2022 (youtube.com).

12. Jesper Sandström / Kyrkbygård

Nästa talare vad Jesper Sandström, Kyrkbygård, som driver ett betesbaserat jordbruk på 30 hektar där kor och höns går på rotationsbete. 20 av dessa hektar är på åkermark där Jesper med medarbetare håller på att plantera i träd. Träden, när de tagit sig, kommer att ha en viktig funktion i odlingslandskapet på gården då det är problem med torka på markerna på grund av lätta jordar och mycket vind. Träden kommer att agera vindskydd och minska luftdriven evapotranspiration. Den främsta arten i alléodlingssystemt just nu är äpple som odlas framförallt för juice/ciderproduktion. Äppelplantorna dras upp från frö för att förädla fram egna sorter som är anpassade till gårdens klimat. Blöta höstar och sen vårfrost gör klimatet på gården som ligger i Halland, 20 km norr om Halmstad, tufft för fruktträd och Jesper vill få fram arter som är väl anpassade till dessa förhållanden. En nöt-åker är också under etablering, med hassel, valnöt och kastanj. Nötträden är mer känsliga än äppelträden, framförallt på våren. Därför har sk amträd planterats in, hittills av lönn, ek, viltkörsbär. Men pil, poppel och sälg ska också planteras in. När nötträden vuxit till sig och blir mindre känsliga gallras amträden bort och flisas ned för att sedan komposteras, flisen och komposten är viktiga resurser till gården. De utplanterade träden skyddas också med viltstängsel runt åkrarna och under etableringen stängslas också djuren ute från att komma nära träden. Ett tre hektar fält, med egenuppdragna plantor kostar ca 50 000 kr att etablera enligt Jespers erfarenhet. Då ingår viltstängsel, gödsel, täckmaterial, mykorrhizainokulation, plantstöd, sorkskydd och en kostnad för plantorna.

13. Christina Meyer / Gammelgård

Sist ut innan förmiddagsfikat var Christina Meyer, en skogsträdgårdspionjär som beskrev hur man kan skapa en skogsträdgård för självhushållning. Christina och hennes man Steffen bor och verkar på Gammelgård, i Småland. Christina förklarade att alla skogsträdgårdar är olika, de kan ha olika utgångsläge när man börjar etablera dem, det kan finnas olika lokala resurser och trädgården kan etableras av olika syften, matproduktion är bara ett. Med deras egen skogsträdgård vill de producera en större del av den mat de äter, vara en inspirationskälla för andra och bidra till forskning och utveckling. Att de redan från början ville att skogsträdgården skulle visas upp för andra har påverkat hur de har designat den, skogsträdgårdar kan verka kaotiska för ett otränat öga. De odlar flera olika frukter, bär och nötter och fleråriga grönsaker på 1000 m², och får nu med ett uppvuxet system ordentligt med mat till sig själva liksom till fåglar och insekter. Skogsträdgården är anlagd nära huset, så att det är lätt att gå ut och plocka det man behöver till middagen. Matproducerande växter blandas med kvävefixerande växter som ska öka jordens bördighet.

14. Annevi Sjöberg / Fleråriga grönsaker

Efter fikat fick man välja mellan två sessioner med fyra olika föreläsare. Annevi Sjöberg inledde den ena sessionen med att prata om fleråriga/perenna grönsaker. En flerårig grönsak definieras som en växt som producerar ätbara grönsaksdelar och som lever i minst tre år. Ätliga delar är rötter, stjälk, blad, blommor, lökar och frön. Det finns i dagsläget flera fleråriga grönsaker till försäljning i butik: jordärtskockor, sparris, rabarber och gräslök till exempel. Det finns också många vilda växter som är fleråriga grönsaker och som kan användas i matlagning, som brännässla och strutbräken. Även prydnadsväxter som daggfunkia och malva går att äta. Tillsammans med Eva Johansson genomför hon ett projekt där de kartlägger odling av perenna grönsaker i Norden. Mer information om det finns att hitta här Främja fleråriga grönsaker – Ökar och sprider kunskap om fleråriga grönsaker. (perennagronsaker.se). Annevi gav några exempel på stradkål, flerårig grönkål, svartrot (hela växten, men inte roten om den ska vara perenn), kärleksört, lungrot, rankspenat, piplök, lönn, trädgårdssyra och ostronört. Vill du lära dig mer om perenna grönsaker har Annevi och kollegor publicerat två böcker inom ämnet.Efter en informationsspäckad dag hade vi en gemensam middag på campus med agroforestryinspirerad meny, med sallad från Hannas perennodlingar, blåbärstry från SLUs agroforestryförsök, och vin på björksav.

15. Henri Vanhanen / LUKE

Nästa talare var Henri Vanhanen från Natural Resource Institure Finland (LUKE) som berättade om några olika forskningsprojekt de har om skogsodling. I Finland har de mycket lågavkastande björkskog och genom att tappa träden på sav, inokulera med Chaga svamp när träden växer och att efter skörd inokulera med lackticka kan man få ut flera mycket värdefulla produkter ur sin skog. Savtappning och Chaga svamp odling tar dock en del resurser från träden. För granplantage har det också en modell för ett multifunktionellt skogsbruk där man i trädens unga år skördar årsskotten, i ett lite äldre bestånd odlar svamp på levande stammar och sommaren innan avverkning tappar man granen på resin. Sedan kan man odla lackticka eller andra värdefulla svampar på stubben. Så det finns flera sätt att få ut mer av sin skogsmark, speciellt om skogen i sig inte är så högavkastande. Henri pekar dock på att det fortfarande finns ganska lite kunskap om hur lönsam produktionen är, hur man sköter dessa typer av skogsodlingar för högsta produktionseffektivitet, att det inte finns något etablerat system för att uppskatta kvalité på pro-dukterna och att det ändå kan behövas olika stödsystem för skogsbrukare att ta steget och satsa på dessa produkter.

16. Christina Chaffer / SLU, SU

I den andra sessionen inledde Christina Schaffer från Sveriges Lantbruksuniversitet och Stockholms Universitet med att prata om svenska agroforesrysystem och deras multifunktionalitet. Christina har gjort sitt doktorsarbete med avstamp i projektet Hållbar livsmedelsproduktion i Sverige – att odla och äta från perenna system där de studerat tolv gårdar som vill etablera eller utveckla befintliga agroforestrysystem. De tolv gårdarna etablerad varsin skogsträdgård med samma design som de följde de kommande fem-sex åren, fem gårdar var extra intresserade av silvopastorala system och fyra gårdar var intresserade av silvoarabla system. En detaljerad beskrivning av resultaten från studien finns här: Mångfunktionella lokala odlingssystem

17. Rasmus Halfdan Jørgensen / Köpenhamns Universitet

Sist ut i den andra sessionen var Rasmus Halfdan Jørgensen från Köpenhamns Universitet. Rasmus gav en bakgrund till agroforestry i Danmark, bland annat finns det 32 registrerade gårdar med agroforestry vid tiden för konferensen, de flesta ekologiska. Det finns många olika typer av system, alléodlingar med nötter och ettårig växtodling, kor mellan rader av träd som producerar foder, kor mellan rader av bär(havtorn)buskar, samt exempel på system där man använder de i Danmark vanligt förekommande lähäckarna som en del av betet, både för kor och grisar. Rasmus presenterade även ett pågående forskningsprojekt kallat ROBUST som Köpenhamns Universitet, Århus Universitet och flera partners från den gröna sektorn är med i. Projektet ska dels samla in erfarenheter från de fyra gårdarna som är med, i experiment studera flöden av kol och kväve samt växternas interaktion, undersöka kvaliteten hos trädens löv som djurfoder, uppskatta om agroforestrysystemen bidrar till ökad djurvälfärd, starta upp nya system som ska stude-ras från etablering och framåt, undersöka poten-tialen i agroforestry att vara del av ett lantbruks-företag, göra en övergripande systemutvärdering och slutligen dela med sig av kunskapen de samlat till lantbrukare och konsumenter.

18. Open Space

Efter lunchen samlades vi igen för ett s.k. Open space, där deltagare fick komma på egna ämnen att diskutera. Det blev två omgångar av diskussioner om vitt spridda ämnen, så som input till Jordbruksverkets definition av agroforestry, kunskapsutbyte kring nötodling och hur man kan finansiera agroforestrysystem. Ett initiativ om att starta en arbetsgrupp om finansiering togs, och vi fick också redan på att MiljöMatematik har ett nätverk för folk intresserade av att söka medel för att kunna lära sig mer om nötodling och etablera nötodlingar, kallat Nötverket. Vi var nog många som gick hem trötta efter två fullspäckade dagar med mycket information och många trevliga möten! Vi vill tacka alla som var med och bidrog till dessa dagar, och hoppas se er, och ni som inte lyckades komma denna gången, i framtiden!