Film: Ett levande ekosystem med samplantering av nötter, frukt, bär perenna & ettåriga grönsaker

Etta Säfve. PDC-kurs 2022.

Jona Elfdahl ympar äkta kastanj.

Etta Säfve och Göran Christiansson från nottrad.se

Etta Säfve och Jona Elfdahl är odlare, konstnärer och lärare i permakultur. Sedan 12 år tillbaka bygger de upp ett ätbart landskap, en skogsträdgård, på sin gård i Gärsnäs, Skåne. Här anlägger de en av Sveriges första nötskogar med 3 hektar av valnöt, äkta kastanj, hassel, mandel mm

I svenska skogsträdgårdar pågår ett spännande utforskande arbete i hur vi kan äta ur och samtidigt bidra till levande ekosystem med nötter, frukt, bär och perenna grönsaker, som i stor utsträckning skulle kunna ersätta mer resurskrävande och mindre tåliga ettårsväxter.

”Istället för att radera ut ekosystemet varje år för att våra ettårsfrön skall ta sig, så vill vi bygga robusta ekosystem som blir starkare och starkare för varje år. Som binder in mer och mer kol. Som skyddar mot stormar. Som kan buffra vatten. Som kan dunsta av vattnet för att bilda nya moln, som förflyttar sig så det även regnar inåt i landet.”– Jona Elfdahl

mjöl på svenska äkta kastanjer

”De som skriver böcker om det här, vi som lär ut om det här, är bara nybörjare, men tanken på att vi skulle kunna äta vår mat från levande, perenna ekosystem, som har samarbetet med mångfalden och svamp systemen, det är en fantastisk tanke som en gång var självklar för mänskligheten. Även om vi inte har känt igen det som skedde innan, som odling. Över hela världen så odlade man en gång på ett sätt där man var en del av naturen, en del av ekosystemet. Levde av det men bidrog också till det. Och de systemen är vi nu alldeles i början av och undersöker.” – Jona Elfdahl

Filmen, som byger på intervjuer med Etta och Jona, fokuserar på omvandlingen från öppen plats till en ”nötskog”, med en stor blandning och väldigt många olika sorter av nötträd som nu är under uppväxt. Men den handlar också om fleråriga grönsaker, vatten & näringshushållning och om att plantera för kommande generationer. (”Forest” är egentligen ett typ av land use system där syftet är virke. Orchard är inte helt rättvisande, men anger rätt syfte med planteringen. Eftersom Jona Elfdahl använder bgreppet nötskog så gör vi det också i samband med filmen.)

Genom kulturplattformen Gylleboverket arrangerar Etta och Jona en årlig certifieringskurs i permakultur, i samarbete med Kosters Trädgårdar. (https://gylleboverket.se/)


Några frågor och svar som kommit in efter att filmen lades ut:

1) ”Läste att erfaren nötympare i Frankrike använde munnen för att hålla den nyskurna ympens ände fuktig. Så tillför saliven enzymet amylas, som ju sönderdelar stärkelse till rörsocker… Kanske ympen då får mera energi till kallusbildningen i skarvarna ..? Svar från Göran Christiansson som medverkar i filmen: ”Bra tips! Amylas är kanske bra. Vi får prova oss fram. Kanske några kontrollerade försök nästa säsong?!”
2) ”De pratar om utbytesprogram för nötter för att sprida de resistenta sorterna. Var finns ”bytesplatsen”?” Görans svar: ”Vi träffas bl.a. på Holma Folkhögskola den 15 oktober för att byta nötter och kastanjer med varandra. Kontakta gärna Göran på goran@nottrad.se för att veta mer. Berätta gärna om du vill vara med i förädlingsprogrammet eller om du ”bara” är intresserad av något enstaka träd.”
3) ”Återkom gärna med resultatet av ympningen, enligt det jag läst och hört så krävs högre temperaturer än vårtemperaturer och en grundstam bör ha bladat ut för att det ska bli gott resultat, i filmen står det att ympning görs på våren när knopparna börjar brista.” Svar: ”Vi får återkomma med resultatet av ympningen. Vi har testat på några olika ställen, men inte just här i Österlen, så vi får se hur ”utfallet” blir.”

4) Vidare svarar Göran från nottrad.se så här angående frågor kring behovet av en folkrörelse för att få fram ett stort genetiskt material av äkta kastanj: ”Först och främst måste det överleva och ge skörd, sen kommer önskemålen i olika ordning, beroende på vilka intressen varje odlare har. Till att börja med letar vi efter så bred genetisk bas som möjligt, för att senare snäva in oss på urvalskriterier. Just nu är vi glada för varje träd som överlever till skörd.
Sjukdomar är svåra och vi har inte så mycket praktisk kunskap och erfarenheter. Jag har själv sett en del Phytophtora cinnamoma/”ink disease”. Det är ett slags svamp som attackerar rötterna på framför allt Europeisk kastanj (C.sativa) när den är blöt på sommaren, t.ex. i en bevattnad kastanjeodling. I Frankrike har man arbetat med C.crenata som grundstam i nästan 100 år, med gott resultat. I Asien och USA är det mest C.mollissima som gäller. (ca 75% av världsproduktionen är C.mollissima). C. mollissima och C.crenata är mycket härdigare mot Phytophtora. En vanlig missuppfattning är att man kan ympa på en resistent ympkvist på en C.sativa-grundstam, och få ett träd som är resistent mot phytophtora, men det har jag sett att det inte fungerar.

Kastanjekräfta (Cryphonectria parasitica) vet jag mycket mindre om. Jag har bara läst artiklar om det och det beskrivs i ”The Chestnut Handbook” av Beccaro et al. Det är vanligt i Asien och jag tror att vi måste dansa med i sjukdoms/evolutions-dansen och hela tiden fortsätta så nya frösådda träd, så att nya kombinationer hela tiden uppstår. Några är säkert mer motståndskraftiga än föräldrarna.”

Kontakta gärna Göran Christiansson för mer info.

Filmen är producerad av paradigmshiftfilm för Agroforestry Sverige med stöd från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling genom Jordbruksverkets projektstöd ”Kunskapsstärkande insatser för att öka konkurrenskraften inom frukt- bär- och grönsaksodling”.