EURAF-konferensen i Nuoro, maj 2022

Artikeln är skriven av Mauricio Sagastuy, f.d. svensk representant i EURAF 2020 – 2022

Mellan den 16-20 maj ägde den europeiska agroforestrykonferensen i Nuoro, Italien rum. Nuoro är en liten stad belägen mitt på Sardinien. Sardinien är en passande plats, eftersom det finns en lång tradition av att odla olivträd, Korkek och Äkta Kastanj i symbios med betande djur här. Över 300 deltagare kom till konferensen, de flesta akademiker, men även lantbrukare och rådgivare. Det samtalades om flera olika ämnen så som ekosystemtjänster, ekonomi, politik och lagstiftning, agroforestry i samhälle och kultur, kvalitet, säkerhet och hållbarhet inom agroforestryns olika verksamheter. De flesta presentationer fokuserade på Europa, men även andra tempererade klimat, framförallt Nordamerika, omtalades. En dag ägnades åt gårdsbesök. Tre gårdar jobbade med betesskogsbruk och en stor gård jobbade med konventionellt lantbruk där hundratals åkermark var omgivna av eukalyptus-lähäckar. Varje åkermark var cirka 4 hektar stor.

Med så många olika deltagare, och så många olika ämnen som avhandlades, är det svårt att återge allt i detalj. Men de viktigaste slutsatserna som jag kunde dra från konferensen var:

• Antalet vetenskapliga artiklar om agroforestry ökar konstant runt om i världen och i Europa. Mycket av forskningen fokuserar på hur agroforestry bidrar med ökade ekosystemtjänster. På konferensen presenterade Andrea Schievano ett omfattande forskningsprojekt finansierat av EU¹. Den Europeiska Kommissionen analyserar just nu alla tillgängliga vetenskapliga studier för att kunna se vilka lantbrukssystem som skulle kunna hjälpa Europa att nå sina miljö- och klimatmål relaterat till den nya Common Agricultural Policy (CAP) 2022-2027. Som en del av projektet analyserade de 29 meta-analyser som jämförde agroforestrysystem med konventionellt lantbruk. Varje meta-analys sammanfattade resultaten från mellan 3-140 studier. Alla resultat visade att agroforestry bidrar mer än konventionellt lantbruk. Agroforestry var bättre i följande områden: (1) öka sekvestreringen av kol i marken, (2) förbättra den biologiska mångfalden och öka antalet pollinatörer, (3) reducera sjukdomar och skadedjur i lantbruket, (4) öka jordens vattenhållande förmågan, (5) minska erosionen, och (6) reducera emissionen av växthusgaser. Dessutom kan agroforestrysystem producera lika mycket eller ibland ännu mer diversifierade produkter per hektar jämfört med konventionellt lantbruk. Hur mycket mer eller mindre agroforestry producerar beror dock på många olika faktorer, så som klimatet, jorden, och vilka grödor och vilka vedartade växter man använder i systemet.

Även om behovet av vetenskapliga studier relaterade till agroforestry och en stor databas med tusentals vetenskapliga studier om agroforestry är av fortsatt stor betydelse, kändes det som att akademikerna var eniga om att två faktorer är avgörande, för att kunna öka antalet lantbrukare som jobbar med agroforestry;

• Det första är att agroforestry måste få mer politiskt stöd och att agroforestry måste vara med i lagstiftningen i varje europeiskt land.
  
• Den andra faktorn är att det bör ske mer kunskapsutbyte och nätverkande lantbrukare emellan. Oftast lär sig lantbrukare bäst genom att lära sig från andra lantbrukare. Därför spelar alla pionjärer inom Agroforestry i Europa en viktig roll, i att visa vägen framåt för andra.

I slutet av konferensen uppstod intressanta diskussioner. Det diskuterades bland annat kring om vetenskapliga studier behövs för att kunna ge politiker och lantbrukare den bästa och mest pålitliga informationen. Och att det måste finnas ett bra samarbete mellan forskare och lantbrukare för att kunna påverka politiken, och för att kunna öka implementeringen av agroforestry i Europa. Forskare bör inte se lantbrukarna som en del av sin forskning, de bör se sig själva som en del av lantbruket. Dessutom var flera forskare eniga om att det inte bara är viktigt att göra bra forskning, men att det också är ytterst viktigt att vara en bra kommunikatör.

Personligen tyckte jag att konferensen var fascinerande. Där fanns deltagare med många olika bakgrunder och från många olika länder, men alla med samma intention och mål: att öka implementeringen av agroforestry i Europa för att förbättra för lantbrukarna och för vår miljö. Jag fick ut lika mycket av konferensen genom att träffa många inspirerande människor och genom att höra om spännande projekt, som av själva presentationerna. Jag rekommenderar alla läsare att åka till nästa europeiska agroforestrykonferens, om ni har möjlighet. Den kommer att äga rum i Brno, Tjeckien, 2024. Jag hoppas att vi träffas där!

Hälsningar,
Mauricio Sagastuy

(1) The benefits of Agroforestry for the environment, climate change mitigation and agricultural production – a global synthesis. Andrea Schievano et al. EURAF 2022

European Agroforestry Federation EURAF